(texter)
'Gammal, gammal, gammal bild!
älskar dej syster! ♥
saknar tiden man kallades ''barn'' .
då allt var perfekt, när man inte förstod
vad som pågick, vad som var fel elr rätt,
när man slapp få massor av skäll, elr oxå alla
elaka kommentarer, allt man slapp som barn.
som barn visste man vad man skulle bli &
vem man var.
nu när man börjar bli större & allt sånt,
så vet man ingenting längre.
känner mej bortglömd, falsk, oälskad, & massa mer..
vet inte vart ja ska ta vägen när allt
blir ett helvete då & då.
allt kommer tbx när man minst
anar, vilket är sjukt irriterande ibland.
& ibland hinner man inte reagera på
rätt sett.
& för att man inte hinner reagera rätt så
fortsätter helvetet enlång tid efter .-
-
vill bort, bort härifrån.
man skriker & skriker, men det är
som om man viskar.
ingen hör en, tillsist
står man där ensam & rädd..
rädd att fortsätta att vara ensam resten
av livet.
man börjar springa, springa snabbare
& snabbare.
för att slippa att få känna gråtet
i halsen, den kommer
tillbacka flera gånger
under några minuter .-
tillsist stannar man &
inser att det är inte lönt att
försöka, fortsätta att skrika
elr springa eftersom
man hittar aldrig vägen ut.
Kommentarer
Trackback
